Vanliga frågor
Fråga:
Jag bor i en tvåplans villa på 160 +160 m2 inklusive ett garage på bottenvåningen. Jag har varit inne hos er tidigare och tittat på ventilation med återvinning kombinerat med vattenburen värme eller kyla. Huset har bergvärme så kylan är gratis och varmvattnet billigare en eluppvärmt. Tidigare hade ni batterier för både värme och kyla men nu kan jag inte hitta det längre, har ni kvar det fortfarande? Systemet jag kollat på är ett HERO 180S.
Svar:
Vad gäller kylbatterier så brukar vi dimensionera dem från fall till fall men vi överväger att lägga ut ett par standardtyper.
En förnuftig idé den du har om att utnyttja så kallad frikyla. Samtidigt som du kan kyla ned den varma och fuktiga uteluften så återladdar den upptagna värmeenergin ditt borrhål till mindre eller större del. Det finns dock vissa saker som sätter gränser för hur mycket kyleffekt man kan få ut.
Luftflödet
Hur mycket man kan tillåta sig att kyla ned tilluften (inblåsningen) med tanke på risken för drag och/eller kondensutfällning
Hur mycket kylkapacitet som borrhålet har
Överslagsmässigt på ditt hus så talar vi om ett luftflöde om ca. 110 liter luft per sekund om man skall ventilera en halv luftomsättning per timma. Kyler vi ned tilluften (inblåsningen) ca. 8 º (från exempelvis +25 ºC till +17ºC så motsvarar det en kyleffekt om ca. 1,3 kW. Kyler vi ned den exempelvis 13 º (till ca 12 ºC) så motsvarar det en kyleffekt om ca. 2,2 kW. Vid den större nedkylningen börjar också kondens fällas ut ur luften inuti batteriet, därför stiger kyleffekten mer än vad som motsvaras av ökad temperatursänkning. Denna avfuktning av luften är av godo då vi sommartid upplever en fuktsänkning av inomhusluften som svalkande och komforthöjande även om inomhustermometern inte sänker sig nämnvärt.
2,2 kW är ungefär vad ett mindre så kallat ”Split-aggregat” för luftkonditionering ger och ett sådant klarar då utan vidare att ordentligt kyla ned och avfukta ett lite större kontorsrum, även en varm högsommardag. Men sprider man ut det på ett stort hus blir det inte så mycket kännbar effekt. Därför kan det vara bättre att placera batteriet i den del av kanalsystemet som försörjer exempelvis sovrummen och då givetvis även utforma kanalsystemet efter detta.
När vi nu börjar komma ned emot att tilluftskanalerna är 8 º till 10 º kallare än omgivande lufttemperatur så finns det risk för kondensutfällning på de kalla plåtytorna. Vid så låga temperaturer skall man därför kondensisolera även kanalsystem inom huset med så kallad isolerstrumpa vilken har en diffusionstät (ångtät) plastfolie utanpå mineralullsisoleringen (art. 018121). Det finns även speciell kylisolering, typ Armaflex, men den kostar en slant. På vindsutrymme måste de kylda kanalernas värmeisolering kondensskyddas med typ byggplast eller annat diffusionstätt ytskikt. Annars tränger fukten i den varma vindsluften in igenom mineralullen och kondenserar mot kanalsystemets kalla plåtytor.
Vad gäller försörjningen av kylvatten till batteriet så tar man ett mer eller mindre stort delflöde av brine-vätskan i den ledning som kommer upp från borrhålet och som via en separat cirkulationspump pumpas genom batteriet. För att inte krångla till det allt för mycket med reglerutrustningar, styrventiler etc. kan man ha en rumstermostat i den kylda husdelen som styr cirk.pumparna on/off. Exempelvis Nibe har beskrivning och även styrfunktion för inkoppling av frikyla på deras värmepumpar.
Jag bor i en tvåplans villa på 160 +160 m2 inklusive ett garage på bottenvåningen. Jag har varit inne hos er tidigare och tittat på ventilation med återvinning kombinerat med vattenburen värme eller kyla. Huset har bergvärme så kylan är gratis och varmvattnet billigare en eluppvärmt. Tidigare hade ni batterier för både värme och kyla men nu kan jag inte hitta det längre, har ni kvar det fortfarande? Systemet jag kollat på är ett HERO 180S.
Svar:
Vad gäller kylbatterier så brukar vi dimensionera dem från fall till fall men vi överväger att lägga ut ett par standardtyper.
En förnuftig idé den du har om att utnyttja så kallad frikyla. Samtidigt som du kan kyla ned den varma och fuktiga uteluften så återladdar den upptagna värmeenergin ditt borrhål till mindre eller större del. Det finns dock vissa saker som sätter gränser för hur mycket kyleffekt man kan få ut.
Luftflödet
Hur mycket man kan tillåta sig att kyla ned tilluften (inblåsningen) med tanke på risken för drag och/eller kondensutfällning
Hur mycket kylkapacitet som borrhålet har
Överslagsmässigt på ditt hus så talar vi om ett luftflöde om ca. 110 liter luft per sekund om man skall ventilera en halv luftomsättning per timma. Kyler vi ned tilluften (inblåsningen) ca. 8 º (från exempelvis +25 ºC till +17ºC så motsvarar det en kyleffekt om ca. 1,3 kW. Kyler vi ned den exempelvis 13 º (till ca 12 ºC) så motsvarar det en kyleffekt om ca. 2,2 kW. Vid den större nedkylningen börjar också kondens fällas ut ur luften inuti batteriet, därför stiger kyleffekten mer än vad som motsvaras av ökad temperatursänkning. Denna avfuktning av luften är av godo då vi sommartid upplever en fuktsänkning av inomhusluften som svalkande och komforthöjande även om inomhustermometern inte sänker sig nämnvärt.
2,2 kW är ungefär vad ett mindre så kallat ”Split-aggregat” för luftkonditionering ger och ett sådant klarar då utan vidare att ordentligt kyla ned och avfukta ett lite större kontorsrum, även en varm högsommardag. Men sprider man ut det på ett stort hus blir det inte så mycket kännbar effekt. Därför kan det vara bättre att placera batteriet i den del av kanalsystemet som försörjer exempelvis sovrummen och då givetvis även utforma kanalsystemet efter detta.
När vi nu börjar komma ned emot att tilluftskanalerna är 8 º till 10 º kallare än omgivande lufttemperatur så finns det risk för kondensutfällning på de kalla plåtytorna. Vid så låga temperaturer skall man därför kondensisolera även kanalsystem inom huset med så kallad isolerstrumpa vilken har en diffusionstät (ångtät) plastfolie utanpå mineralullsisoleringen (art. 018121). Det finns även speciell kylisolering, typ Armaflex, men den kostar en slant. På vindsutrymme måste de kylda kanalernas värmeisolering kondensskyddas med typ byggplast eller annat diffusionstätt ytskikt. Annars tränger fukten i den varma vindsluften in igenom mineralullen och kondenserar mot kanalsystemets kalla plåtytor.
Vad gäller försörjningen av kylvatten till batteriet så tar man ett mer eller mindre stort delflöde av brine-vätskan i den ledning som kommer upp från borrhålet och som via en separat cirkulationspump pumpas genom batteriet. För att inte krångla till det allt för mycket med reglerutrustningar, styrventiler etc. kan man ha en rumstermostat i den kylda husdelen som styr cirk.pumparna on/off. Exempelvis Nibe har beskrivning och även styrfunktion för inkoppling av frikyla på deras värmepumpar.
